Gå ej vilse i Svenska fjällvärlden
Ja som ni hör på rubriken gå ej vilse i Sverige!
Jag och Emil var ju i Miekak för ett tag sen för att jobba i Miekak.
En av dagarna så flög vi ut en gäst som skulle jaga sig tillbaka till campen.
Då klockan närmade sig vid 20:00 på kvällen hade gästen ännu ej dykt upp vilket gjorde att vi började ana oråd, valde att vänta till 20:30 och gästen hade ej ännu återvänt.
Så då besluta jag att på något sätt försöka få kontakt med våran gäst, började med att skjuta några skott från campen, men fick inget gehör.
Rotade fram en pannlampa och började gå för att förhoppningsvis möta våran gäst, ropade å ropade å gjorde mitt bästa, men mörkret försvårade letandet och jag gav upp sökandet för att ej sätta mig själv i fara också.
Återvände till campen, och meddelade VDn på företaget vad som hade hänt och oron över gästen som ej hade dykt upp.
Jag valde att sitta uppe och vaka till kl 23:00 och försökte få kontakt med gästen igen genom att skjuta gevärsskott.
Men förgäves fick jag inget gensvar, lämnade ett meddelande på gästens stugdörr ifall att denne skulle dyka upp under natten.
Vid 23:00 intog jag sängen för att tidigt morgon därpå kunna återta söket på den försvunne gästen.
Klev upp kl 06:00 och gick direkt till gästens stuga för att kontrollera om denna hade kommit hem under natten, men besvikelsen tog över då fallet ej var så.
Snabb frukost och Emil ringde upp VDn på bolaget, ett beslut togs och vi for iväg med helikoptern för att söka av området som gästen jagat på, dock var turen ej på vår sida.
Fanns bränsle för 20min sökning, och vi leta å spana men fann ingen gäst. Så vi tog beslutet att kontakta polis och anmälde gästen försvunnen, då var kl 07:00.
Svaret vi fick var, att ja vår helikopter från polisen kan tidigast avgå kl 11:00 från Boden!
Här har vi en gäst som redan tillbringat en natt på fjället och kan vara skadad, men vi väljer att vänta in polisens helikopter. Istället för att ge oss tillåtelse att flyga ner till basen och tanka upp helikoptern som står mitt i flygområdet!
Oron blir större hos jag och Emil, vi gick igenom gästens stuga, för att kanske få en hum om han hade mat, eller nå vettigt plagg med sig.
Ringde upp VD för att höra om några nya besked hade kommit från polisen, jo det hade det, polisens helikopter hade tekniskt fel och skulle medföra senare avfärd från Boden!
Än en gång blev vi frustrerad över varför de inte låter oss fara iväg för att kunna söka då vi är så nära,men nej det här ska fabror polis fixa själva.
Men min och Emils medmänsklighet tog över hand, så vi valde att gå mot det håll där gästen väntas dyka upp, vi ropa och vi avfyra nya signalskott men inget gensvar.
Förtvivlade begav vi oss ner till campen för att på något vis kunna påskynda polisens agerande, men inget skedde.
Vi försökte åstadkomma lite dagsverke i campen, medans en oro fann sig i kroppen. Tänk om våran gäst skulle vara skadad på något vis och behöver snabb sjukvård, han kanske låg där å det hängde mellan liv och död. Det var ungefär tankarna som gick genom huvet.
Vid 12-tiden hörde jag ett harklande och trodde att det var Emil som gjorde det, men ack det var vår gäst som återvände väldigt trött i kroppen och svulten.
Vilken glädje det var att återse gästen igen och att han inte hade nån större skada än stela muskler och skavsår!
Vi diskuterade om hur det kom sig att han blev kvar utomhus under natten, det visade sig vara en sån enkel sak att inte hitta igen en bro att ta sig över forsen. Som kan vara lite svår att hitta i mörkret.
Samt att då gästen upptäckte att eftersök var påbörjat så vågade han inte flytta på sig efter att ha sett helikoptern, men valde ändå till slut att leta sig hem till Campen.
Så Emil fick ringa och tala om att den försvunne gästen åter kommit till rätta, och ja polisen hade ännu inte tagit sig iväg från Boden.
Summan av kardemumman, skulle man råka göra illa sig rejält på fjället så bör man kunna lappa ihop sig själv för det lär ju dröja en dag eller så innan någon hjälp kommer från polisens sida.
De borde tänka över sitt sätt att agera tycker jag, för ett försvinnande och saknad person kan det handla om mellan liv och död ifall en större skada skulle ha inträffat.
Jag och Emil var ju i Miekak för ett tag sen för att jobba i Miekak.
En av dagarna så flög vi ut en gäst som skulle jaga sig tillbaka till campen.
Då klockan närmade sig vid 20:00 på kvällen hade gästen ännu ej dykt upp vilket gjorde att vi började ana oråd, valde att vänta till 20:30 och gästen hade ej ännu återvänt.
Så då besluta jag att på något sätt försöka få kontakt med våran gäst, började med att skjuta några skott från campen, men fick inget gehör.
Rotade fram en pannlampa och började gå för att förhoppningsvis möta våran gäst, ropade å ropade å gjorde mitt bästa, men mörkret försvårade letandet och jag gav upp sökandet för att ej sätta mig själv i fara också.
Återvände till campen, och meddelade VDn på företaget vad som hade hänt och oron över gästen som ej hade dykt upp.
Jag valde att sitta uppe och vaka till kl 23:00 och försökte få kontakt med gästen igen genom att skjuta gevärsskott.
Men förgäves fick jag inget gensvar, lämnade ett meddelande på gästens stugdörr ifall att denne skulle dyka upp under natten.
Vid 23:00 intog jag sängen för att tidigt morgon därpå kunna återta söket på den försvunne gästen.
Klev upp kl 06:00 och gick direkt till gästens stuga för att kontrollera om denna hade kommit hem under natten, men besvikelsen tog över då fallet ej var så.
Snabb frukost och Emil ringde upp VDn på bolaget, ett beslut togs och vi for iväg med helikoptern för att söka av området som gästen jagat på, dock var turen ej på vår sida.
Fanns bränsle för 20min sökning, och vi leta å spana men fann ingen gäst. Så vi tog beslutet att kontakta polis och anmälde gästen försvunnen, då var kl 07:00.
Svaret vi fick var, att ja vår helikopter från polisen kan tidigast avgå kl 11:00 från Boden!
Här har vi en gäst som redan tillbringat en natt på fjället och kan vara skadad, men vi väljer att vänta in polisens helikopter. Istället för att ge oss tillåtelse att flyga ner till basen och tanka upp helikoptern som står mitt i flygområdet!
Oron blir större hos jag och Emil, vi gick igenom gästens stuga, för att kanske få en hum om han hade mat, eller nå vettigt plagg med sig.
Ringde upp VD för att höra om några nya besked hade kommit från polisen, jo det hade det, polisens helikopter hade tekniskt fel och skulle medföra senare avfärd från Boden!
Än en gång blev vi frustrerad över varför de inte låter oss fara iväg för att kunna söka då vi är så nära,men nej det här ska fabror polis fixa själva.
Men min och Emils medmänsklighet tog över hand, så vi valde att gå mot det håll där gästen väntas dyka upp, vi ropa och vi avfyra nya signalskott men inget gensvar.
Förtvivlade begav vi oss ner till campen för att på något vis kunna påskynda polisens agerande, men inget skedde.
Vi försökte åstadkomma lite dagsverke i campen, medans en oro fann sig i kroppen. Tänk om våran gäst skulle vara skadad på något vis och behöver snabb sjukvård, han kanske låg där å det hängde mellan liv och död. Det var ungefär tankarna som gick genom huvet.
Vid 12-tiden hörde jag ett harklande och trodde att det var Emil som gjorde det, men ack det var vår gäst som återvände väldigt trött i kroppen och svulten.
Vilken glädje det var att återse gästen igen och att han inte hade nån större skada än stela muskler och skavsår!
Vi diskuterade om hur det kom sig att han blev kvar utomhus under natten, det visade sig vara en sån enkel sak att inte hitta igen en bro att ta sig över forsen. Som kan vara lite svår att hitta i mörkret.
Samt att då gästen upptäckte att eftersök var påbörjat så vågade han inte flytta på sig efter att ha sett helikoptern, men valde ändå till slut att leta sig hem till Campen.
Så Emil fick ringa och tala om att den försvunne gästen åter kommit till rätta, och ja polisen hade ännu inte tagit sig iväg från Boden.
Summan av kardemumman, skulle man råka göra illa sig rejält på fjället så bör man kunna lappa ihop sig själv för det lär ju dröja en dag eller så innan någon hjälp kommer från polisens sida.
De borde tänka över sitt sätt att agera tycker jag, för ett försvinnande och saknad person kan det handla om mellan liv och död ifall en större skada skulle ha inträffat.
Kommentarer
Trackback
